Far till fjälls en kortis

Ensam är stark, men lite ledsen

Äntligen!

Nu blir det stugmys! Om någon har vägarna förbi så finns det kaffe och pannkakor och varm choklad med vispgrädde!

Snopet

Var tog snön vägen? Jag känner mig snuvad på vintern, men är glad att kunna gå ut utan att halka och slå mig sönder och samman.

Säkert?

Jag har vuxit upp med isvägar, innan broarna byggdes (Rödöbron och Vallsundsbron) hörde det till vardagen att åka isväg. Sommartid har jag drygt fem mil till min nya plats och då åker man två färjor om man inte vill köra den långa vägen på nio mil. Under de kallaste månaderna, när isen är tjockare än 20 centimeter (!!!) öppnar isvägar där färjan annars går. Trots att jag åkt dessa vägar hundratals gånger är jag ändå lite skakig och när jag får beskedet att jag förmodligen är den sista som åkt över innan de stängde dem på grund av dåligt isläge, då vänder det sig i magen. Men de måste ju ha en enorm säkerhetsmarginal? Men hur testar man isarna och hur vet man att den håller hela vägen, att det inte är farliga sprickor?

Jag tar i alla fall av mig säkerhetsbältet och dunjackan, och går igenom i skallen hur jag gör om jag går igenom, men jag glömmer; ska man försöka ta sig ut direkt, eller ska man vänta tills man når botten? Men Storsjön är ju så djup? Och jag måste ju få upp fönstren innan elen försvinner? Hum, det är nog skönare att inte oroa sig så mycket och lita på att de har koll. För de har ju det, eller hur?

Men vädret

... har du glömt att det är januari fortfarande?

Friluftsmania

Det blir en drog till slut, det här med packning, speciellt lättviktspackning. Jag håller på att se över min utrustning och inser att jag måste uppdatera lite. Jag har köpt en alldeles för tung rygga, den väger strax över tre kilo. Om jag nergraderar mig till en Lundhags Ultra 45 eller 60 liter sparar jag ett och ett halvt kilo, bara på ryggsäcken.
Jag har äntligen bestämt mig för att vintertälta och måste investera i en bättre sovsäck. Min gamla syntetsovsäck väger drygt ett kilo och jag byter den till en lättviktssovsäck som väger hälften.
Jag fyndade en förstärkningsjacka på Lundhags för två år sedan och den är mer än välanvänd, just nu har jag den i stallet och jag fryser aldrig. Men det finns både varmare och lättare‚ Western Mountaineering har en i dun som väger 260 gram, det är halva syntetjackans vikt.
Bara på de tre prylarna har jag minskat min vikt med nära två och ett halvt kilo!

Men när jag ändå är igång tänkte jag införskaffa lite smått och gott, som jag har saknat, bland annat en spade och gåstavar.

Jag vill inte handla saker som jag egentligen behöver, men önska kan jag ju alltid göra och i år önskar jag mig en fjällpulka.

alla bilder från getout.se

Min årstid

Lurad

Vilken sunkig vinter. Jag känner mig lurad. Nu vill jag ha sommar.

Kort uppdatering

Kanonstart

Vill den här killen ut och springa i skogen med sin matte eller? Vi har haft en härlig morgon i solen, men nu måste jag jobba lite. Det tar verkligen emot att gå in i mörkrummet en sådan här underbar dag!

Snökaos

Om man ska lita på nya statistiska centralbyrån (läs Facebook) är jag den enda i hela Sverige som tycker vädret är toppen!

Egen tid

Vilka underbara dagar! Jag pendlar nu till Sala varannan vecka och det tar på krafterna. Då blir det viktigare att strukturera upp vardagen, vilket jag annars är rätt dålig på. Den här veckan har jag gett mig sjutton på att det ska fungera, jag har gått upp halv åtta och klockan nio har jag kommit till stallet. Jag har njutit av att arbeta med kroppen, mocka, bära hö, gå ut med vatten. När solen kommit upp över horisonten har jag ridit ut i skogen en timma. Idag flätade Tottes man, för att den ska växa sig riktigt lång till sommaren. Han stod närapå blickstilla, fast vi var ensamma i stallet. Vid tolv till halv ett har jag åkt till kontoret, ätit lunch och sen retuscherat fram till åtta nio på kvällen. Väl hemkommen har jag hunnit med en dusch och en timmes tvtittande innan jag hoppat i säng, innan tolv. Jag tycker att jag har varit väldigt duktig i fyra dagar. Hoppas att det håller i sig!

Vackert

Men alldeles på tok för kallt!

Härliga vinter

Det har varit så kallt. Jag älskar vintern, men när det kryper under tjugo minusgrader tycker jag att det jobbigt. I kväll är det varmare och det snöar så fint!

Impulsshopping

foto: sebbesula

Jag är urusel på att sköta om min bil, jag vill att allt ska funka och jag avskyr att behöva köpa nya grejer till den, som bensin och sådant. Snön har fullkomligen vräkt ner de senaste dagarna och jag kände att NU är det dags, så jag lämnade in bilen och vips har jag splitter nya vinterdäck. De är så bra att inte ens ABS-systemet slår in. Nu kan jag tryggt köra hem till Östersund! Hoppas att alla andra som är ute på vägarna har bra däck och anpassar farten efter föret.
Förresten, är det någon som vet hur man kan vara miljövänlig när det gäller bildäck? Jag vet att dubbat egentligen är tabu, men det känns som att det är ett måste i Jämtland. Eller?

Vilket härligt uppvaknande!

Gruvar mig dock en aning för att ge mig ut på långkörning inom kort. Litar inte riktigt på bilförarna i den här delen av landet, och mina vinterdäck suger.

Tiden går

Eller rättare sagt den rusar fram. Tredje advent spenderar jag i Sala, där jag varit mest hela hösten och producerat bakböcker.
Snön har lagt sig så fint utanför och jag tänker att det kanske blir en fin jul i år ändå.

Äntligen

Men jag trodde inte att jag skulle behöva åka femtio mil för att få uppleva lite vinter.

Det blir många äntligen...

Förmodligen beror det på att oktober och november är tunga månader och jag längtar efter ljus och kyla och snö.
Idag har vi tio minusgrader och strålande sol. Jag mår så gott då.