Sommaren som kom av sig...

...igen och igen.

Jag kräver ingen högsommarvärme, jag behöver inte sola och bada, jag nöjer mig med 15 grader. Det är väl inte för mycket begärt?

Jag tröstar mig dock med urgamla Melrose Place, som gick från 1992 till 1999. Det är fantastiskt roligt att "träffa" karaktärerna igen. Jag tror inte att jag såg serien till sitt slut när den gick på tv, kanske spårade den ur, som många långkörare.

Tydligt blir det också hur filmer och tv-serier påverkar våra (läs mitt) liv; minns ni Jo, som kommer inflyttandes från New York och kämpar för att bli en erkänd fotograf. Jag kan svära på att det var på grund av henne som jag plockade upp kameran på allvar.

Hit

Och, HBO har gjort det igen; en fantastiskt välproducerad, välcastad och snygg serie. Girls handlar om fyra unga kvinnor som lever och verkar i New York City, känns det igen? Det osar Sex and the city lång väg, men likheterna slutar här. I Girls finns ingen glamour, den visar verkligheten rakt upp och ner; skitjobbig och hjärtslitande. Man blir äcklad och förbannad och glad. Underbara Lena Dunham har skrivit, regisserat och spelar huvudrollen i serien.

I'll never be Betty Draper

Från den ena världsligheten till den andra; jag provade klänningen och kan bara konstatera: jag har varken tuttar eller midja. Jag har inte heller lusten verkar det som, att bära söta klänningar, tunna strumpbyxor och höga klackar. Nej, jag kommer för alltid att vara jeansochthirttjejen.

Snyggteve

Har ni sett Mad Men, den sjukt snygga tv-serien om sextiotalsreklamarna på Manhattan? Handlingen är det väl sisådär med, rätt långtråkig och jag blir fullkomligt galen på mansgrisar och våp. Tack och lov att jag ändå lever på tvåtusentalet.
Men, som sagt, snygg och inspirerande. Den får mig att vilja se ut så här i vår:

bilder från kappahl.se

Stackars stackars mig

Jag komponerade just det gnälligaste inlägget i världshistorien men det slog mig att det är inte speciellt synd om mig. Jag ligger sjuk i påskhelgen, det är ju för bedrövligt, men ensam det är jag verkligen inte. Jag har fått minst tre inbjudningar till vänner och bekanta så det är verkligen inte synd om mig. Jag tror att största anledningen till att jag sitter här och tycker synd om mig själv, är över en inbjudan som inte kom. Men tänk om den gjort det, och jag varit tvungen att tacka nej för att jag är sjuk. Då tror jag att jag haft ännu mer storhelgsångest.
Så jag kryper ner i soffan, tittar på "How I met your mother" (2000-talets svar på "Vänner" och lika förtjusande) och äter lite påskgodis. Vintern är inte över än! Och dejtingsäsongen har bara börjat!

gladpåskkram

Sista minuten-önskelista

bild lånad här

Keri Russell som spelar Felicity har de snyggaste ögonbryn jag vet. Jag vill ha dem.

Sticktider

Jag sjunker ner i min röda fåtölj, slappnar av till någon skön tv-serie och stickar för glatta livet. Ofta tänker jag att det ska bli en present, men de flesta kan jag inte låta bli att behålla själv, till exempel den här; en två meter lång, färgglad halsduk, stickad av restgarner som jag fått av min vän Ehva.

Minns ni?

GO HBO!

Skaparna av Six Feet Under, tidernas bästa och snyggaste TV-serie har gjort det igen; True Blood. Jag vet att jag är sen, dels för att jag inte har någon TV men även för att jag inte hakade på vampyrhypen. Jag har aldrig varit någon fan av fantasy men kolla in introt, sen är du fast! Musiken är grym, castingen fantastisk och fotot är lika bra som i Six Feet. HBO, you did it again!

Stilikoner

Om man jämför med när jag var tonåring och tjugonånting, så finns det otroligt många fler kändisar idag och de exponeras på ett sätt som aldrig förr. Jag gillar att titta i skvallertidningar, men jag vill se kändisarna när de är vackra, eller vardagliga, jag vill inte se deras cellulliter eller fula miner. Man behöver inta vara fotograf för att haja att paparazzis plåtar en miljard bilder per sekund miljoner med millimeters tele och självklart får de en och annan "dålig" bild. Jag fördömer detta.
Jag tror att det är en nackdel att det idag finns så otroligt många vackra människor att jämföra oss med, jag måste erkänna att jag påverkas, trots att jag lämnat tjugonågonting för ... ett tag sen.

Jag har tagit en tur längs nostalgia lane och letat fram fyra kvinnor som påverkade mig under mina mest formbara år. Fortfarande tycker jag att Winona Ryder var fantastisk i Reality Bites (1994), och filmen i sig är bland det bästa som gjorts. Foto och regi är underbara, replikerna odödliga, castingen genialisk och modet slår allt. Winona var min stora idol i åratal och jag klippte mig exakt som henne efter att ha sett filmen. (Jag undrar varför inte Ben Stiller fortsatte i den här stilen???)

De följande är, utan inbördes ordning:

Drew Barrymore, kolla in henne i Mad Love, mot Chris O'Donnell. Hon är bedårande vacker och cool, och lite galen, men det kan man bortse från när man är tjugo.

Jennifer Aniston, jag tror tv-serien Vänner är den tv-serie/film som påverkat mig mest, kanske för att den gick så många år och för att jag alltid varit jämngammal med karaktärerna. Jag har inspirerats av mode, frisyrer, matvanor och inredning. Kul fakta: Mitt förra vardagsrumsbord är en snarlik kopia av Monicas bord.

Samantha Mathis, spelar mot River Phoenix i The thing called love (som för övrigt var den sista film han spelade in). Hon spelar en cool NYC-tjej som beger sig till Nashville för att pröva lyckan som singer- songwriter. Här grundlades nog mitt framtida intresse för countrymusiken i många av dess former.
Utmaning: Vilka är/har varit era stilikoner/inspirationskällor genom åren?

Regn

Six feet under är den grymmaste TV-serie som någonsin gjorts. Naken sorg, galenskap, sex; inget ämne är för tabu. Den skakar om mig på djupet och fotot är bland det snyggaste jag varit med om. Jag kan se den om och om igen.

Jag skäms inte, så mycket

Det blev en fällande dom i Piratebay-målet. Alla fyra dömdes till ett år i fängelse och till att betala 30 miljoner i skadestånd. Hur många av er har aldrig laddat ner något? Jag har laddat ner tv-serier, filmer och lite musik.
Jag tycker såklart, som producent av upphovsrättsskyddat material att det är bra att få betalt för att människor använder mina bilder, men det är stor skillnad för jag riktar mig ju inte till privatpersoner när jag producerar. Jag har ju en kund som beställer ett jobb som publiceras i ett magasin. Om människor slutade betala för magasinet och istället bara plockade den från hyllan, skulle det räknas som stöld och i slutändan skulle magasinet läggas ner och jag skulle inte få jobba för dem mer. Går det att jämföra?
Häromdagen köpte jag tjugo begagnade inredningsmagasin på en loppmarknad, är inte det lite samma sak? Om det inte var för Piratebay hade jag inte sett tv-serierna, eventuellt hade jag lånat en dvd-box av någon av mina vänner, vilket jag gjort ibland istället för att ladda ner. Bland annat Sex and the City, det är väl inte brottsligt att låna ut sin dvd-box?
Jag trasslar in mig lite i det här, vad jag tror att jag försöker säga är; att om Piratebay-killarna är skyldiga, så är nog jag minst lika skyldig.

HångelTV

I två dygn har jag legat i soffan och gottat mig åt inrigerna i The OC. Jag blir helt världsfrånvänd av alla perfekta frisyrer, perfekta hångel och perfekta kaffemuggar. Ska bara titta på ett till innan, jag lovar, bara ett till.

Beslutsångest

Jag är så vansinnigt trött. Jag vill helst lägga mig i soffan och glo på en lång, lång film, alternativ plocka fram en säsong av någon gammal tv-serie, kanske The OC.
Men Lotta ringde och det är lite häng hos henne och sen lite häng på lokal och jag är lite mer för häng med folk just nu så jag ska nog blaska ansiktet och bege mig ut.

TV-seriefreak

Om jag fick välja en tv-serie att leva i, så skulle det bli Brothers and Sisters. Urmamman Norah Walker samlar sina fem vuxna barn till söndagsmiddagar och högtider. De dricker massor av vin, grälar och älskar och jag längtar mig sjuk ibland, efter en sådan stor, härlig och högljudd familj. Sen skulle det ju inte skada om vi ägde en vingård i Californien heller.

Jag ljuger inte...

Bild från op.se tagen av Mattias Mattsson

... det snöar här. Det regnar mest, men det dalar endels stora blöta snöflingor. Jag har alla mina vinterkläder kvar i Stockholm. I systers lägenhet är det 17 grader. Det tycker jag är för kallt. Jag är hängig och snuvig idag och ska nog ligga i soffan och titta på tv-serier.