En liten kräftskiva

I går åt jag kräftor i glada vänners lag.

Planering

Att packa och planera är en stor del av resan tycker jag. Jag har aldrig packat för en sex dagars fjällvandring och jag inser att det inte är det lättaste. Jag som avskyr att bära saker, ska nu bära säkert 14 kilo i en hel vecka. Jag börjar tro att jag tagit mig vatten över huvudet. Blir dock inspirerad av Anders J som praktiserar ultralätt packning. Bland annat har jag tagit bort kompressionspåsen till min sovsäck, det väger 100 gram.
Maten är så klart roligast att förbereda. Jag har börjat torka frukt och grönsaker, för jag vill verkligen inte leva på frystorkad mat, som dessutom är svindyr, hela veckan. Recepten kommer att finnas på Tasteline, men inte förrän i vår. Jag har oroat mig för frukosten, för jag gillar verkligen inte gröt. Jag tror dock att jag löst det på ett bra sätt; jag har blandat blåbärssoppepulver i havregrynsgröten och det blir faktiskt helt okej.

Friluftsshopping

Nu har det gått upp för mig: det är ingen skogspromenad vi ska iväg på, det här är hard core-vandring. Kungsleden, släng dig i väggen! Vi ska åka tåg till Narvik, därifrån buss och bil cirka fyra timmar norrut till Dividal/Inre Troms. Vandringen tar sex dagar och slutmålet är Björkliden.
Eftersom jag inte har gått mer än dagsturer förut inser jag att jag behöver rätt mycket nya/begagnade saker.
Jag och mamma åkte upp till Lundhagsbutiken i Järpen för jag tycker att de har snyggast vandringskängor och jag hittade precis vad jag ville ha: en stilren, hög känga som inte är för dyr. Nu har jag bara en vecka på mig att gå in dem, jag hoppas att det räcker. När jag stod i kassan sa mamma att hon skulle köpa kängorna åt mig. Hon är härlig ibland min mor.
Fyndade även riktigt bra 60-liters ryggsäck av utgående modell och en spork.

Fjällängtan

Min dragning till fjällen har varit så stark på senare år. Varje gång jag rest upp till Jämtland har det knutit sig i halsen och ögonen har fyllts av tårar när jag betraktat fjällen på avstånd. Trots att jag är uppvuxen i vinterfjäll har jag aldrig riktigt upplevt sommarfjällen.
När jag flyttade upp bestämde jag min för att genomföra min första riktiga fjällvandring, oavsett om jag fick med mig någon eller inte. Tänkte att Jämtlandstriangeln blir bra som nybörjartur. Då går man mellan Storulvån, Blåhammaren och Sylarna och bor på fjällstationerna.
Nu gick mina planer i stöpet, för Petra en vän och kollega, mailade och frågade om jag ville hänga med henne och några till på deras vandring. Petra har bjudit med mig på diverse äventyr det senaste året men jag har varit tvingad att tacka nej, ibland för att jag inte haft tid men lika ofta för att hon gör så galna grejer, som till exempel vintertältning. Jag vågade inte tacka nej den här gången också och när hon lockade med att vi skulle jobba lite under turen, då var saken klar. Nu har jag officiell resfeber fram till 5 september.

På landet...

Får man äta vilken frukost man vill!

Skogen

Åkte upp till systers land, i Kaxås och har haft en underbar helg. Offerdalsbygden är makalöst vacker, oändliga skogar, slingrande åar och vackra fjäll i horisonten.
Jag vill lära mig mer om svamp men i helgen får jag hålla till godo med blåbär. Och vilka blåbär sen. De är enorma! Och överallt. Jag kunde sitta på rumpan och bara plocka runtomkring mig. Tror att jag fick till nära fyra liter på rekordtid, fast med lite assistans.

Favoritkryddor

Det här är min kanintevarautaniköketjustnu-grej. Jag använder den till allt, såser, omeletter, i bulgur och så vidare. Jag önskar att Findus ville komma ut med en ekologisk variant av denna.
Såg ett avsnitt av Nigella och hon tipsade om att lägga färska kryddor i papperspåsar och sen lägga dem i frysen, så jag kanske ska prova att göra en egen kryddblandning. Strax utanför Östersund ligger Ås Trädgård, där kan man handla ekologiskt odlade grönsaker, rotfrukter och kryddor.

Stockholm

Mat är ju min passion och mitt levebröd, men jag har även en härlig sidekick och det är att göra artistporträtt. Har lärt känna en liten krets av människor som arbetar med musik och teater och blir ibland tillfrågad att plåta för ett skivomslag eller till en hemsida. Den här gången plåtade jag Beata Harrysson och Nils Harning till en uppsättning som jag inte vet vad den kommer att heta.

Åkte tåget ner till Stockholm på lördag morgon och på kvällen var jag på kräftskiva tillsammans med mitt härliga tjejgäng. Jag saknar dem, ibland saknar jag dem så att det nästan är outhärdligt.

Nu har jag avklarat min första pendling till Stockholm och det känns bra. Jag gillar att åka tåg, jag gillar verkligen att åka tåg. Det är en av de få gånger som jag kan slappna av på riktigt.

Why Not?

Jag lider av frisörskräck. Av någon outgrundlig anledning så förvandlas jag till ett regelrätt miffo när jag sätter mig i stolen. Jag kan ha planerat i dagar vad jag ska säga, jag har ofta med mig en bild som jag vill visa, så att min önskan inte kan missuppfattas. När jag väl satt mig törs jag inte säga ett ord. Frisören frågar vad jag vill att hon eller han ska göra och jag svarar, stammande med sprucken röst, att jag nog vill klippa topparna men att han eller hon får göra precis som de vill. Oftast blir det okej, även om varit hos endel katastroffrisörer, men jag vill alltid pilla och fixa och stöka med håret själv när jag kommer hem.
Nu har jag hittat mina drömmars frisör, min vän och landskapsfrände, Ola. Han har öppnat salong Why Not tillsammans med Anna, på Upplandsgatan i Stockholm. Ola är fantastisk, han hajar precis hur jag vill ha mitt hår, jag vågar säga hur jag vill ha det och jag vågar till och med visa upp min bild. Men bäst av allt: Jag vill inte gå hem och fixa själv, jag kan gå ut på stan direkt och känna mig supersnygg.

Mirakelprodukter?

Jag har extremt känslig hårbotten. Är jag inte rädd om den börjar den att klia och ibland blir den sårig. Att göra slingor är rent självplågeri och min frisör säger att jag gör det på egen risk.
Ett tag använde jag ett mjällbalsam, men det ska jag tala om för er som fortfarande använder det, att det är så ini norden miljöfarligt. Naturskyddsföreningen har bannlyst alla antimjällprodukter som innehåller zinkpyrition. Läs artikeln här.
Nu har jag hittat ett märke, Rapsodine, som är baserat på svensk ekologisk rapsolja. Jag har bara testat deras schampo och balsam än så länge men de har mängder av intressanta produkter. Kunzeaschampot sägs vara "naturligt bakterie- och svampdödande och lindrar lättare hårbottenproblem". Än så länge är min hårbotten mer än nöjd. Det ska bli intressant att se hur den gillar den torra kalla vintern här i Jämtland. Jag vill minnas att varken hud eller hår trivs speciellt bra här under den kommande årstiden.

Vad skogen har att erbjuda

Kris!!!

Jag har besökt Storsjöyran för första gången på många år. Hur de lyckats få hit Kris Kristofferson, det är en gåta, men spelningen var mer än magisk. Han stod ensam på den enorma scenen och lirade akustisk gitarr och sjöng så håren reste sig. Det vågade inte ens regna under konserten. Jag övertalade Ulle att vi skulle stanna kvar under presidenttalet som äger rum vid midnatt varje yranlördag. Hon blev bara lite rädd. Jag tyckte det var lite fånigare nu än vad jag tyckte förr.

Finfrämmande

Ulle kommer och hälsar på, det är första gången hon är här och Jämtland visar sig från sin absolut sämsta sida. Fredag kväll är fin dock. Vi äter middag med syster och Mats på Brunkullan som har en av Östersunds trevligaste uteserveringar (de har även bra lunch). På natten börjar det regna och sen vill det inte sluta, så resten av helgen besöker vi diverse inomhusutflyktsmål, som jag har varit lite nyfiken på, bland annat JämtTinas Havtorn. Tina har en havtornsodling på Annersia, hon berättar för oss att hon planerar att kunna skörda 2 ton havtornsbär per säsong om ett par år. Havtorn är ett av världens nyttigaste bär och innehåller många vitaminer och antioxidanter. I gårdsbutiken kan man handla diverse nyttiga produkter, till exempel marmelad, saft, vitamindryck och ett torkat pulver. Vi drack kaffe och åt havtornsmuffins i växthuset, med regnet smattrande mot taket.
Jag köpte havtornspulver som jag blandar i min morgonsmoothie.
Molnen är som en vägg och jag är mycket besviken att jag inte får visa Ulle vår vackra fjällvärld. Men jag tror nog hon är rätt så nöjd ändå för vi fick ju se en av världens största countrystjärnor.