Jag har förlorat två vänner den senaste veckan.
Fick beskedet i fredags morse att han inte orkade kämpa emot sin sjukdom längre. Han lämnar efter sig fru och två små barn. Att livet får vara så orättvist.
Min andra vän, visade sig inte vara någon vän. Det smärtar också, även om inte lika vitglödgat och definitivt.
________________________________
Inlägg
3 kommentarer:
»om än inte lika vitglödgat och definitivt« – just det... / E
*kram*
jag vet hur det känns, verkligen:(
man ska leva i nuet, man vet aldrig när folk rycks ifrån en. men det verkar som att folk inte förstår det, förrens någonting verkligen händer. konstigt nog...
Bra skrivet! Så oerhört viktigt att fånga dagen.
Kram på dig
Skicka en kommentar