lördag, augusti 21, 2010

Skröna?

För massor med år sedan fick jag höra en historia om en tjej som fick anställning på Filippa K. Om det var i butik eller på kontor minns jag inte, men jag minns detta; Tjejen, som förmodligen såg rätt bra ut och klädde sig tjusigt (annars får man nog inte anställning inom modebranchen), kommer in första dagen på sitt nya jobb, är förmodligen något nervös och vill göra ett gott intryck. Kommentaren hon får (efter en förmodad grundlig granskning) lyder; "här på Filippa K använder vi inte mascara på de nedre ögonfransarna".
Jag sitter här och fnissar när jag läser igenom vad jag skrivit men vill poängtera att jag inte vet om detta är sant och att jag inte har ett dugg emot Filippa K som klädmärke eller varumärke, tvärtom. Jag tycker att det är en rolig historia, och jag tror inte att den människan som yttrade detta talar för märket, utan för sig själv.

Dock, och nu kommer vi till det hysteriskt roliga i den här historien, har jag sedan den dagen inte kunnat använda mascara på mina nedre fransar. Fullkomligt sinnesrubbat, men det är verkligen en tvångstanke. Och fult är det, för jag har absolut ingen färg på dem. Jag försöker att färga dem ibland, men det syns knappt.

Galen värld vi lever i!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag målar aldrig mina nedre fransar. Blinka till några gånger räcker.

Mitt tydligaste minne av din mamma är hennes väldigt långa ögonfransar!

Katja Kristoferson sa...

Annica: Vad roligt, det ska jag tala om för henne!